onsdag 29 september 2010

Varför? -DÄRFÖR!

Jag skulle kunna skriva en hel uppsats kring fördelarna med att arbeta med positiv förstärkning men jag inser att ingen skulle läsa det så det blir till att fatta sig så kort som det är möjligt. Jag försökte sammanfatta mina tankar om positiv hundträning med ett ord men det blev tre. Det är trevligt, det är tydligt och det fungerar.

Jag har tänkt väldigt mycket på hundar och vår relation till dem. För mig och de allra flesta är det helt självklart att huvudsyftet med att ha hund är att det är roligt och att glädjen ska vara delad. Det känns helt naturligt att relationen ska bygga på respekt, tillit och samarbete. Om man inte har kul med sin hund och om inte hunden har kul så förstår jag inte meningen med att ha hund överhuvudtaget, då kan man samla frimärken eller nåt. Glädjen och relationen är ju själva anledningen till att man har en hund från första början!

Jag kan inte begripa hur folk kan vilja ha hund om de tror att de måste bestraffa hunden, då försvinner ju allt det roliga. Och det märks, man ser på så många människor att de inte trivs med sättet de behandlar sina hundar på. Guess what -det behöver inte vara så! Det finns hur många anledningar som helst till att arbeta uteslutande positivt och jag tänkte nämna ett par av dem.

Till att börja med så är det trevligt. Det är roligare att ge någon beröm än att klaga på dem och givetvis är det roligare att få beröm än en utskällning, för att inte tala om hur mycket bättre det är att få godis än att få stryk. Det här förhållningssättet lägger grunden för en fin relation, hunden gillar dig -du gillar hunden. Du ser det som är bra i hundens beteende och förstärker det. Det som är problematiskt eller oönskat jobbar du förebyggande med. Genom att förändra hundens beteende och arbeta förebyggande slipper du hålla på och korrigera hunden när den gör något du inte vill. Det går utmärkt att arbeta med enbart positiva metoder oavsett vad du har för hund.

Deus tycker det är roligt att gå fot.
Positiv förstärkning är tydligt. Det ger information till hunden om vad du vill att den ska göra jämfört med en korrigering som i bästa fall talar om vilken en av sakerna du inte vill att hunden ska göra är. I bästa fall förstår hunden att det är just det beteendet du syftar på som den ska sluta med. Men det kan lika gärna bli så att hunden tror att den inte ska vara på en viss plats, att den inte ska gå bredvid dig eller att det är något annat som den ska sluta med. Korrigeringar begränsar hundens handlingsutrymme och krymper hundens värld. En korrigering ger ingen som helst information om vad du vill att hunden ska göra så du får i princip korrigera bort alla fel du kan hitta för att hunden ska göra det moment du vill. För att ge ett exempel och göra saken ännu tydligare: Vi väljer att belöna de 10% som hunden gör rätt istället för att bestraffa de 90% som hunden gör fel. Hunden förstår detta mycket tydligt och det beteende som belönats kommer upprepas, det som inte belönats kommer släckas ut.

En annan fördel är att positiv förstärkning är betydligt säkrare och även om du är en kass tränare så kan det inte bli lika mycket katastrof som om du hade valt att korrigera/bestraffa hunden. För om man ger sig in i korrigerings-/bestraffningsträsket så är det väldigt mycket som kan gå fel (mer om detta i ett senare inlägg!). Till att börja med är det väldigt svårt att bestraffa bort ett oönskat beteende. Bestraffningen måste komma oerhört precist och måste vara så hård direkt att hunden aldrig mer vågar göra om det den försökte göra. Få människor är kallsinniga och samtidigt skickliga nog på att bestraffa för att lyckas med detta. Om en bestraffning inte omedelbart stoppar ett beteende och ser till att det ALDRIG MER upprepas har bestraffningen varit verkningslös och måste upprepas och trappas upp för att ha en ny, tillfällig verkan. Detta leder till en fruktansvärd våldsspiral och bestraffningarna gör dessutom hunden passiv, hjälplös och rädd för sin husse/matte. Många gånger kan straffet även förvärra själva beteendet man försöker komma till rätta med.

Sist men inte minst så handlar hundträning oerhört mycket om associationer och hur hunden förknippar olika saker med varandra. Här har vi en av de allra viktigaste fördelarna med att träna enbart positivt. Om du tränar en hund med positiva metoder kommer den också att få positiva erfarenheter och positiva associationer. Vi tar ett hundmöte som exempel för det är väldigt ofta där folk börjar bestraffa sina hundar (även detta ska jag skriva om senare).

Exempel: Du har den stora äran att dela ditt liv med en lycklig unghund som älskar andra hundar men som tyvärr har problem med att passera dem lugnt på promenad. Ivern stannar inte riktigt inom hunden som vill fram och hälsa till varje pris. Hunden har börjat växa till sig och den träning som du inte la ner när hunden var valp får du nu tillbaks i stor skala (och värk i axlarna). Om du i det här läget bestraffar hunden för att den inte ska uppföra sig som ett yrväder så kommer du väldigt snabbt att få betydligt allvarligare problem än att hunden glädjedrar i kopplet. Hunden kommer att sammankoppla obehaget som du ger den (oavsett om det är hårda ord som FY!, NEJ! eller ett koppelryck) med det den tittar på -den andra hunden och vips har du skapat en hund som tycker hundar är obehagliga. Du kommer få mer problem, som du (om du inte fått professionell hjälp innan dess) kommer behöva bestraffa ännu mer, ännu hårdare, vilket kommer ge hunden mer negativa associationer som om du fortsätter i samma skola måste bestraffas de också. Om du istället väljer att belöna hunden när den är lugn och tittar på andra hundar eller lär in ett alternativt beteende (kom, vi går hitåt istället!) så får du en hund som 1. Lär sig något och 2. Fortsättningsvis kommer tycka andra hundar är trevliga.

Så, sammanfattningsvis. Om du arbetar med positiv förstärkning (R+) så belönar du de beteenden som du tycker om och ignorerar de andra. Du slipper använda våld och du hamnar väldigt sällan i konflikter med din hund. Du får ett ärligt och rättvist samarbete som du aldrig kan få om du arbetar med bestraffning. Du får, kort och gott en hund som älskar att jobba med dig och som tycker om att vara med dig. Och om själva meningen med att ha hund är att man ska trivas ihop så kan jag inte förstå hur man kan önska sig något annat.

2 kommentarer:

  1. Å vilken fin bild (och text)! Arbetsglädjens lilla ansikte.

    SvaraRadera
  2. Underbettets lilla ansikte! Men han ser ju glad ut iaf!

    SvaraRadera